Magdalenas Blogg

Ytterligaren en vacker text skriven av Lina Sandell.  Hon hade verkligen skrivandets gåva. Vilka ord, vilka uttryck och hur innerligt hon skriver inte. Det är rakt och ärligt på samma gång.

I stilla aftonstund heter dikten och visst är det väl underbara ord att bedja i en stilla aftonstund.

I den stilla aftonstund,
Jesu, var mig nära!
Påminn mig ditt fridsförbund,
Dina löften kära.
Låt mig sitta vid ditt ord,
Detta rika nådens bord,
Där din härlighet blir spord
Än ibland de dina.

Samla mina tankar nu
In på dig allena
Och bestänk mitt samvet, du
Med ditt blod det rena,
Att jag uti tron ock må
Fram till dig, o Jesu, gå
Och utav din fullhet få
Allt vad jag behöver.

Vad mig under dagen mött
Utav fröjd och smärta,
Vad som gjort mitt sinne trött
Eller styrkt mitt hjärta,
Allt jag säga vill för dig,
Som så huld och nådelig
Bäst förstår och känner mig,
Bäst kan dig förbarma.

Må jag så, fast arm och svag
Dock med helgad tunga
Till din ära dag från dag,
O, min Jesu, sjunga:
Hitintills min tröst du var,
Ja, min tillflykt, mitt försvar
Hitintills du hulpit har,
Skall ock framgent hjälpa.

… då jag avslutar mitt tal om korset med en dikt av Lina Sandell. Hon lät sig inspireras av Jesaja 53:5 då hon skrev dessa underbara verser.

Jesaja skrift

I och med detta, avslutar jag mitt reflekterande kring Kristus och korset pådenna blogg. Det avslutande  och sammanfattande inlägget som handlar om Kristus och Korset hittar du här. Fast jag avslutar bara för denna gång, ska jag tillägga. Kristus, Golgata och korset är ju centralt i den kristna tron, så också i mitt liv, vilket gör att jag säkerligen återkommer.

 Här kommer Jesajas ord och därefter Linas; 

.
“Han är sargad för våra missgärningars skull och slagen för våra synders skull; näpsten ligger uppå
Honom, på det att vi skulle hafva frid,och genom hans sår äro vi helade.” Jes 53:5

Jesus, i din död är livet
Och i livet salighet.
Allt är genom dig oss givet,
Allt, för tid och evighet.
Du har syndens boja krossat,
Dödens välde nederlagt,
Du min arma själ förlossat
Och min rätt i ljuset bragt.

Du för mig är pint och slagen,
Du för mig lagt lösen fram,
När du på försoningsdagen
Lät dig slakta som ett lamm.
Nu i dig - o, vilka under -
Står jag alltid täck för Gud,
Ren och helig alla stunder
I din egen dyra skrud.

O, så må allt annat fara,
Egen fromhet, egen dygd!
Jag är trygg och skall så vara
I det dyra korsets skygd.
Sinai mig ej förskräcker,
Trots dess ljungande och dån,
Ty från Golgata ju räcker
Mig sin famn - Guds ende Son!

Hjälp mig då att till din ära
Vandra fram min främlingstid
Och ej högre nåd begära
Än din Andes tröst och frid!
Hjälp mig vaka, hjälp mig strida,
Håll mig redo varje stund,
Och låt blicken aldrig glida
Från ditt kors, min frälsningsgrund!

Även om det inte är dags att gå och lägga sig riktigt ännu, så skickar jag en aftontanke, skriven av Lina Sandell. Jag hittade denna dikt för ett tag sedan och återkommer till den om och om igen.

Kom att tänka på den när jag funderade på vad som är jordeviktigt och evighetsviktigt…

En fortsatt och riktigt trevlig söndagskväll önskas,

Magdalena

En Aftontanke

Sol sjunker ner
Tyst bakom fjällen,
Blommorna somna vid vindarnas sång.
Herre, du ser
Jemväl i kvällen
Ned till ditt Sion - du känner dess tvång.
Över de dina
Vakar ditt öga,
Mörkret det är icke mörker för dig.
Låt för mig skina
Ljus från det höga,
Se, jag begär och jag söker blott dig!

Jorden, hur skön
Än den må vara,
Har ej den fullhet mitt hjärta begär,
Därför min bön
Söker de klara
Boningar, Herre, där solen du är.
Där är min vila,
Hemmet, det trygga,
Dit ock mig närmar var afton, som flyr.
Timmarna ila,
Snart är tillrygga
Natten på jorden, och morgonen gryr.